Verkar som om det blir midsommar i Ungern. Vad vet jag om Ungern? Budapestrulle, de är rätt goda. Är de ungerska? Jag vill inte tänka på sjukhus, jag vill bara tänka på andra saker som har med Ungern att göra. Piroger. Ballet.
Alltså, så här. Jag har så lite information om pappa, jag får bara sporadiska sms i stil med "sämre" eller "ok nu". Fick också "blodtryck 90-30" vilket inte säger mig så mycket annat än att jag borde oroa mig.
Ja, jag oroar mig. Men mest av allt är jag avdomnad på ett för mig totalt obekant vis. Sämre, oj, det var väldigt tråkigt. Ska jag ringa någon. Bättre, det var mycket bra. Jag borde ringa min brorsa.
Ungefär så. Jag vet inte varför. Jag är ju egentligen en worrying kind. Men för mycket oro slår över och blir avdomnat tillstånd där allt går lite, lite för långsamt och ruckas någonting i den vanliga lunken blir det katastrofalt, men så länge allting rullar på som vanligt så kan man fortsätta sömngången.
Och sedan har jag ju, precis som många andra, en total skräck för sjukhus. Eller, att besöka folk på sjukhus där de ligger nedbäddade, bleka och taniga i små, patetiska linnen. Jag undviker det om jag kan.
Men nu lutar det åt att jag inte kan längre. Jag kommer väl ångra mer att jag inte åkte än att jag åkte?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag förstår precis vad du menar. Min kära far har inte varit i den sitsen men väl min kära farfar. Människor tenderar att se så små ut i sjukhussängar. Inte alls så som de brukar. Men jag tycker helt klart att du ska åka dit, även om sjukhuset känns stort och skrämmande så tror jag att det kommer att kännas bättre att du får se din pappa med dina egna ögon. Jag håller tummarna.
Skicka en kommentar