I morgon är sommarens sista dag för mig. Sorg. På måndag börjar jag sommarjobba. Blandade känslor. Det är roligt på City, det är ett snällt och roligt litet gäng. Och de brukar vara mycket öppna för förslag oavsett om det gäller Jesusspecial till påsk (sant!) eller Svante Grundberg-porträtt (också sant!).
Men ändå. Frilanslivet har ju fördelen att man inte måste lura en chef med att man har "ett viktigt möte" så fort det är sol ute, det är bara att dodga och gå ut. Jag lurar mig själv istället. Säger att jag "jobbar in det i helgen".
Nu är det helg, sommarens näst sista dag och tvättdag i ett. Bummer.
Tre deadlines typ nu, och femton intervjuer som måste transkriberas (utan tvekan det tråkigaste som finns. Nån som behöver ett jobb i sommar?). Men vad gör jag? Spelar Bruce Springsteen, äter jordgubbar och läser tidningen RES.
Skärpning.
Och som om inte botten var nådd såg jag Göta Kanal II igår och badade på Sturebadet tills jag blev så utmattad att jag höll på att tuppa av på tunnelbanan hem. Tre vatten-referenser i samma mening, för övrigt. Yay.
4 kommentarer:
Självdiscplin är en konst. Det bästa man kan göra är att köra enligt devisen Skjut upp, skjut upp, skjut upp... borta!
Tack för stöd! Nu - mer glass! Givetvis har jag också mobilen på tyst så jag kan screena. Klicka bort chefer och annat.
igen: transkiberingsjobb? jag vill, jag vill!
/arbetslös, men härlig
Göta Kanal 2... Det kan inte bli så mycket värre än det, så nu kan de bara bli bättre...
Skicka en kommentar