Estoccolmo

Tillbaka från Spanien. Dags att dodga alla "men vad ska du göra nu då"-frågor och get down to the nitty gritty: min bokplan. Man ska egentligen inte prata planer och projekt som inte är på banan. Ja, av uppbara skäl. Men min idé är att om jag sprider grejen om att jag har ett bokprojekt på gång så tvingas jag rycka upp mig och skriva klart det där fruktansvärt bra synopsiset (synopsis i bestämd form?) och sälja in det som den charmerande businesswoman jag är. See whut I'm sayin'?
Nåt om Spanien förresten. "Den spanska klädsmaken skiljer sig något från den svenska" stod det i Klas Ericssons Barcelona-guide. Det är ett ytterst väluppfostrat sätt att säga att spanjorernas känsla för smak inte når upp till samma nivå som deras känsla för pinxos och tapas. Om man säger så. Om jag tvingades kategorisera (och det gör jag ju givetvis) skulle jag säga att de klär sig som slinkor och svennebananer. Eller vad kallar man annars kombon nätstrumpor, tube top och neongul minikjol i elastiskt material? Men laga paella, det kan de.
Nå. Bokprojektet. Om jag talar om det i tid och otid kommer folk börja fråga "Hur går det med boken?" och då blir den klar. Snart. How is that for a plan? Och under tiden ska jag skriva en avhandling om bebisröstens tillbakagång (Tack, Nanci, för ett underbart utlägg i frågan. Hon heter Joey Lauren Adams och är mycket riktigt babyröst Supreme. Hon har också varit ihop med Vince Vaughn som ju är ett Babyface. Sammanträffande?) och fila på "Vilken är den bästa religionen" för Pauses räkning. Jag har svaret.