Har börjat sorgdrömma.
Dröm ett:
Går i skolan, kanske mellanstadieålder. Måste plötsligt ringa pappa, det är jätteviktigt. Men någon skoltant säger att det inte går. Jag fattar inte varför. Jag måste få tag i honom. Det går inte, säger hon. Du kan inte, han är borta. Jag får förvirrad panik.
Dröm två:
Är i USA. Irrar runt. Blir förvirrad av dagens datum och inser plötsligt att - herregud - jag måste hem, pappa ska begravas i morgon! Vad gör jag här? Försöker desperat få kontakt med flygbolagsfolk för att de ska hjälpa mig hitta en biljett hem. Det går trögt, biljetterna är slut och klockan bara tickar. Jag får förvirrad panik.
Några hobbydrömtydare out there som har lust att tolka?
måndag 2 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är väl egentligen bäst att du tyder dina drömmar själv - vem är bättre på att veta vad som ligger i ditt undermedvetna än du själv, liksom? Själva processen är kanske det viktiga i sammanhanget och inte det resultat som kommer fram?
Instämmer med föregående talare, tänk inte på resultat. Just let it be.
Bra att du drömmer. Din vakna tid räcker inte för att bearbeta allt. Så dröm och hoppas du kommer ut på andra sidan.
Jag tycker du är jäkligt modig som skriver.
låter som en känsla av frustration i samband med maktlöshet, i de där drömmarna. skönt att du får ett medium att leva ut det på (katharsis).
hey, i like your way of writing, keep it up. du är välkommen in i min värld, iexhale.blogspot.com =]
Skicka en kommentar