Yes! Jag har senaste Harry i min hand! Sista gången jag beställer mitt ex från nätet. Hade jag gjort som vanligt folk och köat mitt i natten hade jag varit halvvägs igenom boken nu.
Eller som Erik, som råkade befinna sig i folktomma Sickla klockan tio på lördagsmorgonen och tänkte "Skulle kunna kila in på Akademibokhandeln och köpa boken" och fick se sig själv köa, som enda vuxna, bland en liten skara morgonpigga barn vid ett Harrybås hos en bokhandlare med ett målat blixtärr i pannan.
Nu måste jag speedläsa innan någon fåne börjar läcka om vem som dör. Det är bara en tidsfråga. Varför kan folk inte hålla käften? Kommer ihåg att till och med på Laura Palmers tid var man tvungen att avslöja "hemligheten" innan det var dags. Wtf? Och vid förra boken åkte jag över Lidingöbon där någon clever person hängt upp ett stort lakan med texten "XXX dör i Harry6!".
Nice one.
Hur ska jag göra för att hindra detta från att ske igen? KAN jag över huvud taget skydda mig själv mot oönskad Harry-information? Jag behöver åka till någons land (Per!) och kapa alla band till civilisationen. Sedan sträckläsa i en vecka. Hjälp mig.
PS: Har fått info om att man redan på Kulturnytt avslöjat vem som dör i en recension (får man göra så? Miffon!) och att Alex Schulman i hans blogg rabblar upp döingarna. Brinn i helvetet. Båda två.
måndag 23 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Lås in dig i din lägenhet utan att någonsin tita på tv eller använda internet tills du har läst ut boken, kanske? Det ska nog mycket till för att någon ska bryta sig in till dig och skrika ut de hemska dödsdödarhemlisarna.
Kudos när det gäller ordvitsen, btw :)
Frestelsen kommer att bli för stor. Inte att få reda på vad som händer, men att slå på datorn och då kommer någon fåne ha mailat mig. Typ "Fan, jag trodde VERKLIGEN inte att Snape skulle DÖ! Gjorde du?"
Fools.
Förresten måste jag jobba och var jobbar jag om inte på skvallrets högborg; en tidningsredaktion.
Jag testar en grej idag: jag går omkring med lurar på mig och låtsas lyssna på iPod. Då pratar ingen med mig.
Den skonaste spoilern jag sett var ca 1996 nar The Usual Suspects gick pa bio har i London. Nagon hade helt enkelt malat en pil med tuschpenna ovanfor Kevin Spacey pa filmaffischen. Genialiskt, i alla fall om man som vi sag klottret efter vi hade sett filmen.
Snyggt. En diskret liten tip-off alltså? Ja, det kan man kanske tåla. Eller?
Skicka en kommentar