"Har du börjat julpynta ännu då?" frågade frisören som fägade mitt hår idag.
(En parantes bara: var färgar man håret bäst? Hur många bilder och foton jag än tar med till frisören blir det ändå aldrig den färg jag vill ha. Jag brukar säga "samma färg som kolasås" och så får jag en hårfärg i apelsinnyans)
Jul. Ja, det är väl en okej högtid antar jag. Men Halloween blir jag bara irriterad på. Och alla hjärtans dag, det är kanske den mest irriterande "högtidsdagen".
Jag undrar varför man inte har en dag som firar vänskapens band istället. En dag då man skickar kort till sina vänner och talar om hur mycket man tycker om dem. Eller presenter. Vänskapens dag.
"Varje dag är vänskapens dag" säger säkert någon varm och trevlig person i kofta och tofflor.
Nej, det är det verkligen inte, säger jag. Vissa dagar får man ta skit från sina vänner, vissa dagar är man den på andra sidan luren som måste trösta någon som gråter och andra dagar är det man själv som ringer "Vad-ska-jag-göra"-samtal tre på natten. Då är det inte läge för vänskapliga ömhetsbevis.
Jag såg nyss Superbad. Det kanske har nåt med Vänskapens dag att göra. Men alltså, verkligen. När ska vi fira nåt som verkligen betyder nåt. Halloween, my ass.
1 kommentar:
Hmm, behovs en anledning att fira vanskapens dag? Om ett datum ar satt blir det val inte langt ifran fardiprintade gratulationskort borjar flood'a tobaksbutikerna.
Later sakert som jag har pa mig kofta och tofflor. I verkligheten har jag en upzippad hoodie, mjukis och strumpor. Nara nog...
Overraska nagon med vanskapens dag? Valfri dag. "Halla, jag har valt att spendera det har arets vanskapens dag med dig". Kanns varmt.
Plus att man kan ljuga och kora flera ganger om aret - forutsatt man ar saker pa att de kompisar man sager ha valt uts for ens egen 'vanskapens dag' inte kanner varandra och kan beratta att man myglat.
Skicka en kommentar