torsdag 8 november 2007

Lägg det här ansiktet på minnet


Den här trevliga mannen heter Jason Reitman. Igår såg jag hans nya film Juno som var skitbra. Han gjorde Thank You for Smoking för två år sedan, om namnet låter bekant. Jag träffade honom förra sommaren då han skulle börja filma Juno. Vi åt frukost tillsammans i LA. Han beställde frostflakes. Jag blev imponerad. Vi var på femstjärniga Four Seasons och han ber om frostflakes?
Själv åt jag tjockisfrukost i lyxens tecken, vill jag minnas, med omelett, vegokorv och nybakade bagels. Storyn kommer i Bon den 22:a november.

Han skulle börja med Juno, men innan dess en reklamfilm med Foppa så han frågade mig en massa om svensk hockey. Inte mitt expertområde direkt. Jag kunde inte svara på en enda av hans frågor. Inte ens "Var kommer Foppa ifrån?". Jag drog til med "någonstans i norr".
Eh...

Jason och jag har en gemensam bekant, så vi känner varann lite. Jag mailade honom igår och talade om för honom att Juno är superbra. (Den ska förresten visas på Stockholms filmfestival, för den som är intresserad. Sedan går den väl upp på bio.)
Jennifer Garner spelar en yuppie som mest av allt drömmer om att bli mamma och jag har inte insett förrän nu hur snygg hon är. Hon gör ett, faktiskt, rörande porträtt av Kvinnan som har Allt, utom det enda hon längtar efter; ett barn.
Ellen Page från Hard Candy spelar den kaxiga 16-åringen som kan hjälpa henne att nå sitt hjärtas innerska önskan. Michael Cera, den underbara George Michael i Arrested Development, spelar den alldeles för snälla pojkvännen/kompisen och AD-kollegan Jason Bateman Garners man.

Jag gillar både tonen, som är lite Wes Andersonsk, och animationerna som ramar in historien och ger den känslan av serietidning, vilket lyckligtvis lyfter den här annars ganska allvarliga historien, till en 16-årings halvvuxna/halvbarnsliga nivå. Skitbra.

Jag skrev det till Jason. Han svarade direkt. Han bad mig ha koll på "hur filmen blir mottagen i Sverige".
Och för första gången kände jag verkligen hur det måste vara att sitta på "the receiving end" av en recension.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Örnsköldsvik!

Anonym sa...

Du lyckas plugga den väldigt bra. I och för sig: "You had me at 'Thank You For Smoking'..."

Caroline Hainer sa...

Men då hade jag ju inte så fel med "nånstans up north"! Örnsköldsvik ligger väl norröver...

Jag ska fan äta frostflakes i den mannens ära nu.

Anonym sa...

Stämmer precis!

Vad är frostflakes? Låter som någon Nettovariant av Frosties

Caroline Hainer sa...

Trodde det var samma sak...men det kanske heter Frosties, snarare? Jag menar i alla fall Frosties.

Anonym sa...

Då är jag med! Åh det är så jävla gott. Har inte ätit det på evigheter, kom att tänka på den maträtten igår. Bra att jag ska handla idag!

Anonym sa...

Ö-vik. Så säger jag för att slippa känna mig utanför när jag pratar med norrlänningar. Jag gör det också för att de inte ska känna sig utanför när de pratar med mig - en stockholmare. Jag kliver liksom ner och ställer mig på deras nivå.
Pröva även Huddick - det funkar alltid.

Anonym sa...

Foppa har också fällt den klassiska kommentaren "Jaaa, det blir lite cp ibland" (prova att säga det på norrländska) i rikssänd tv. Det kan du berätta för Jason nästa gång du snackar med honom.

Anonym sa...

Korrekt terminologi är "frosted flakes". Kan förkortas till lite allt möjligt. Frostie flakes. Frost flakes. Frosties. Okej?
Thank you for smoking var grym så eftersom sannolikt biljetterna är slut till den här filmen på festivalen redan är slut ska jag se den när den kommer på... lovefilm, om jag känner mig själv rätt. Vad coolt att ni har en gemensam bekant. Jag älskar sånt!