Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
- En trevlig mötesplats för dig och mig -
Jazzgrrl = Caroline Hainer
Saker om mig
- Caroline Hainer
- Jag är reporter på DN På Stan. Jag skriver också i Café, Allt om film och Pause. Bland annat. Och så är jag skönhetsredaktör i Bon. Jag är hemskt förtjust i eyeliner. För övrigt tycker jag om kvalitetsglass, Everything But the Girl och 24. Jag kan onödigt mycket om The Simpsons.
Bloggarkiv
-
▼
2008
(357)
-
▼
april
(27)
- Alla dess järnmän
- Upptäckter
- Egna barn och andras tremånadersungar
- Vårrensning
- Ett genomsnitt
- Björntjänst (haha! En ordvits!)
- Häjner?
- Högaktning
- Everybody Wants to Rule the World
- Underskattade människor
- Fula låtar
- Konspirationen
- Dumkomedier är dumma ibland
- "Funny" indeed
- Årets comeback. Grattis Owen!
- Otippade saker
- Några saker jag vill göra
- En kompis till en kompis...
- "Laxfett är så bra för huden"
- En kväll på kvällstidning
- Superhero Movie
- Vive la France
- Den störste äventyraren vi har
- Är det här din drömman?
- "Parodi är den främsta form av smicker"
- Min Carell-triumf
- 27 Dresses
-
▼
april
(27)
3 kommentarer:
Jag har aldrig förstått grejen med att tatuera in sitt eget namn... Det känns som någon slags konstig alzheimergaddning: Vad heter jag nu igen? Ja, just det ja!
Nä, tacka vet jag pretentiösa new thought-citat istället ;)
I varje fall så är det ju bättre än att tatuera in någon annans namn. Relationer med andra riskerar ju att förändras till det sämre, vilket sällan relationen till en själv gör.
På tal om tatueringar. Vad ska man tycka om Henrik Schyfferts tatuering.? Den föreställer ju Sony-loggan. Ja, en gammal Sony-logga från 90-talet.
Schyffert är smart. Istället för att skämmas och vända den ack så typiska 90-talstatueringen ryggen, och skämmas så bygger han en hel föreställning kring den.
Smart.
Att vända något till synes negativt till något som genererar pengar.
Skicka en kommentar