Gah!

Frilansarens framsida är frilansarens baksida. Veckan ser tom och öppen ut på söndagskvällen och framåt onsdagen är den fullpackad och man tvingas ringa folk och avboka fikastunder och planerade luncher.
En välbekant känsla har letat sig tillbaka in i mitt liv. Låt mig se nu...den kallas stress! Just det!

Igår fick jag rycka in akut som jourhavande journalist och göra en blixtintervju med en komiker för City. Idag blir det blixtrecension av film. Måste förresten se den i detta nu. Nu. Nu.

Men det stannar inte där. Två (2!) artiklar för Pause ska också vara klara idag, liksom lite redigering av berättelsen om mitt ruttna sommarlov för People.

I vanlig ordning kokar jag därför en kopp te och sätter mig och äter en GB Sandwich. Det finns en skitbra glasskartong som säljs i välsorterade matvaruaffärer. Den heter typ GB Favorit och innehåller 88:an, Nogger, Piggelin, PäronSplit (med gåtor på glasspinnen) och Sandwich. Alla favoriter, som namnet antyder. Även om jag hade kunnat byta ut Piggelin mot till exempel den kanske mindre läskande, men mer mättande Chokladpuck.
Glass ska inte underskattas. Vissa stunder, och vissa dagar, klaras bara genom ett intag av te och kvalitetsglass.
Idag är en sådan dag. För att jag inte ska gå under av frilansstress så krävs det ett respektabelt sortiment i frysen.

Så: nu te och glass. Resten av dagen: stress.
I morgon: fakturor och ett leende på läpparna.