Äntligen. Faktiskt äntligen. En ordentlig frukost, uppdatering av kalendern och lite rediga sysslor såsom att rensa avloppet och jag känner mig back on track.
Skriver filmrecension, Hugh Jackman-intervju och generationsroman om vartannat. Romanskrivande är en piece of cake. Jag har skrivit tre sidor redan medan jag dricker te. Tänker på Anthony Bourdain som skrev en roman om sitt tokhektiska liv som kock i New York. Han sover kanske fem timmar varje natt sedan går han direkt till fiskmarknaden och till jobbet och dagen börjar. När han fick frågan om hur han hade tid att skriva en bok mitt i alltihop sa han "Men asså, att skriva en bok är ingen konst. Prova att stycka en gris. Det tar tid. Eller att få till den perfekta créme bruléen. NI skribenter är så jävla klena. Det är ju bara att skriva! Jag skrev ett kapitel varje fikarast."
Nu tänker jag som Anthony Bourdain. Varje gång jag tar en paus ska det romanskrivas. Ingen titel ännu men en hel jävla början, en totaluttänkt story med slut och allt, och en slags entusiasm som grundar sig i att jag börjar bli medelålders och måste prova på nåt nytt. Så jag skriver en roman istället för att, tja, köpa båge.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar