Jag kommer på en massa skojfriska meningar i huvudet som jag skulle kunna krydda en recension av Arkiv X-filmen med. Men jag ska inte recensera den för någon tidning, så de kommer aldrig att se dagens ljus.
Om jag inte väljer att recensera den här förstås. Lite smått i alla fall?
Rubrik: "Arkiv Nix" (kanske) eller "Är det en avhuggen hand du har i fickan eller är du bara glad att återse mig?": "
Skojfrisk mening ett: "Det största mysteriet är huruvida en katolsk präst tillika pedofil är synsk ellr inte, utan varför den här filmen över huvud taget gjorts".
Skojfrisk mening två: "Det är lättare att tro på UFOn än att Mulder och Scully verkligen är ihop".
Fox Mulder, i fullt rockskägg, har dragit sig tillbaka från omvärlden och tillbringar dagarna i sitt förvuxna pojkrum där han tapetserar väggarna med tidningsurklipp om knasiga mysterium. Han mår jättebra, försäkrar han sin sambo (!) Dana Scully. Never better. Verkligen. Ingen som helst längtan tillbaka till varulvar och inavlade freaks.
Men när FBI knackar på dörren och behöver hjälp med att verifiera en synsk mans eventuella förmåga (jo, det är kanske lite krystat när man tänker efter...) så dröjer det inte länge förrän galen professor-skägget åker av och trenchcoaten är på igen.
Scully är inte lika pigg på att hoppa på FBI-tåget utan trivs bättre som läkare på ett ruttet sjukhus i katolsk regi i mitten av ingenstans, där hon varken har inflytande eller arbetsro.
Eller hur.
Men inte heller där dröjer det särskilt länge förrän mobiltelefonerna Scully och Mulder emellan går varma med diverse "Jag hittade något som inte stämmer..." och "Mulder? Svara! Det är något du bör veta!"
Jaja.
Efter ett tag tappar man verkligen intresset, trots allt gore och alla avhuggna kroppsdelar. Jaja. Men lös det där jävla fallet nu då. Jag vill höra signaturmelodin igen. Kör er grej nu då och tvivla/tro och bråka sådär sexigt. Eller vänta, det behöver ni ju inte, ni är ju redan ihop. Men varför kallar ni då varandra vid efternamn fortfarande? Är det normalt eller bara "nåt ni gillar"? Jag vet inte om jag vill veta.
Sammanfattningsvis är denna film ett ytterst mediokert avsnitt av Arkiv X, med alla typiska ingredienser. Minus, möjligtvis, utomjordningar.
Den som orkar stannar kvar efter eftertexterna (tillika den vidriga syntmusiken) får en tre sekunder lång bonusscen som ser ut att vara tagen ur The Sims!
torsdag 31 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar