Vaknar halv elva och drabbas av extremt dåligt samvete. "Halva dagen" har ju gått!
Skriver några rader om Arkiv X för att känna mig nyttig men tröttnar och börjar skruva i min nya hallhylla istället. Jag borrade upp den alldeles själv igår. Det kom svart grus ut ur väggen. Jag är rädd att den när som helst ska ramla ned.
Beställer Queer as Folk från nätet.
Läser på om Dark Knight.
Äter en billighets-Risifrutti av okänt märke och drabbas återigen av dåligt samvete. Jag borde skicka lite fakturor, maila lite filmfolk och skriva klart mitt inspelningsrep för Allt om film.
Det blir Facebook istället. Sen rensar jag tidningar och slänger nästan min artikel i DN. Hejdar mig i sista stund och tänker att den kan vara bra att ha.
Sätter mig med inspelningsrepet igen. Får mail om intervjuer. Svarar. Skickar lite andra jobbmail av bara farten, och bokar en biljett till Venedig. Filmfestival!
Sedan ringer mormor och ber om ursäkt för att hon stör. "Du har väl mycket att göra som vanligt" säger hon blygt.
Jag får dåligt samvete igen.
När vi lagt på tar jag en 88:an ur frysen och lägger mig raklång på soffan. Utanför fönstret hör jag ljudet av folk som arbetar.
tisdag 15 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är modigt att berätta om det här! Jag har såna här dagar ofta men håller det hemligt!
Jag känner mig ofta som en lögn. Hur kan jag säga att jag är journalist - eller ens arbetande någonting - när jag aödrig får nåt gjort.
Tycks det.
Fantastisk hyllning till frilansyrket. Jag blev väldigt inspirerad att inte göra något vettigt idag.
Skicka en kommentar