Såg The Happening.M. Night Shyamalans nya.
Jag gillar riktigt bra kalkoner och den är nog en av de bästa i sin genre tror jag.
Den uppfyller allt vad kalkon heter i fråga om osannolikheter, dåligt skådespeleri och fantastiskt ruttna karaktärer. Lägg också till rena rama spatter-scenerna, som innehåller bland annat en gräsklippare och en hårnål.
Samtidigt fascineras man över historien, man vill "veta mer" och se hur det går för stackars Mark Wahlberg och Zooey Deschanel som råkar ut för - hör och häpna - konstiga, övernaturliga saker.
Det har skrivits om Shyamalans filmer att de representerar en nyandlighet. Det tycker jag om. Hans kritik mot det moderna samhället, och så vidare.
Det gör honom så sjukt pretatiös, kanske mest pretantiös i hela Hollywood, och så levererar han sin kritik i så påkostade men ändå så skrattretande paket.
Vi måste behandla naturen bättre, annars slår den tillbaka.
Säger han och gör en film om mördarväxter.
Kristendom har man inte mycket för, säger han. Alla dör vi ändå. Så är det i flera av hans filmer. Att be (Mel Gibson, The Signs) gör ingen nytta. Att vara kristen (The Happening) skyddar dig ändå inte mot naturens gång.
Döda går igen, aliens tar över, det bor läskiga varelser i vattnet. Att tro på en gud är liksom det banalaste man kan göra, i hans filmer.
Vilka överlever då dessa katastrofer, som det alltid handlar om? Om inte de kristna skonas, vilka är då hans utvalda folk?
Svårt att säga, det finns inget mönster.
Eller gör det?
Det skulle kanske vara att huvudrollstjejerna oftast har så stora ögon att pupillerna inte syns, och att skådespelarna alltid spelar mer (The Village) eller mindre efterblivna.
I The Happening är alla något mongoloida. Och det menar jag bokstavligen. De pratar om varmkorvar medan världen rasar, de pratar om slavar och hur man kommunicerade genom rör under jorden appropå absolut ingenting, och de stirrar ut i tomma intet en sekund för länge ibland.
Och Mark Wahlberg för ett långt samtal med en krukväxt. Han är koncentrerad och har utspärrade närborrar.
Kanske är det miffona som ska ärva jorden, till slut?
4 kommentarer:
Åh, vad trist! Jag hade liksom hoppats på den här. När ska det vända? Ska han bara fortsätta göra kalkoner, den där karln?
Haha! Jag skrev precis också om den här lilla bajskorven. Håller med om mongovinkeln. Särskilt när han pratar med en växt. WTF liksom. Dock gillade jag the village.
Men observera att jag skriver att jag fucking älskar skiten. Det är en jättebra kalkon.
Ni vet, så dålig så att den är bra. Riktigt praktdålig, så att det är roligt.
Jag fnissade jättemycket när jag såg den, och klappade händerna åt spektaklet.
Dock: Nej, den är inte bra.
Jag blev helt matt, så dålig var den. Och vilka mähän tjejerna var. När de åkte bland alla hängande människor och tjejerna bara skrek och matteläraren satt och tjatade matteproblem: mähä-tjejer (dessutom, när matteläraren avslöjade att svaret på mattetalet var över 10 miljoner dollar lät han ungefär som om det var avgörande för hela intrigen). Och Elliots mähä till flickvän: "What should we do?" och när de var hos den galna tanten (vad var grejen med henne) och Elliot sa: "If I should protect you, we have to be here". Gud så dåligt och meningsfullt. Jag kunde inte ens skratta åt eländet.
När ska Hollywoodtjejer få sluta vara mähän?
Skicka en kommentar