Filmfestivalsångest alltså.
Sover en hel natts total komasömn utan avbrott. Vaknar av väckarklockan klockan åtta. Lommar iväg på film nio sedan hem och totalsover tills jag tvingar upp mig själv runt tre. Äter två torra bitar limpa utan någonting på och känner mig fattig. Och lite sorglig.
Skyller på filmfestivalsstress. Fegt, jag vet. Men det känns bra med något att skylla på. I morgon peakar det hela med Wong Kar Wai-prisutdelningen. Jag ska vara där tre timmar innan själva ceremonin och "öva" på att intervjua honom. Det blir en heldag. Jag är utmattad av tanken redan nu.
Blå klänning. Och att han tilltalas "Mr. Wong". Det är det enda jag känner mig ganska säker på just nu. Och att jag är sjukt hungrig.
torsdag 27 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Saker pa att det kommer bli grymt bra.
...och at nagot for guds sjull/boveln!
Well, thanx a bunch. Jag är förstås inte lika säker men oh well. I morgon kan jag i alla fall sova ut.
Jag lyssnar på soundtracket till Merry Christmas Charlie Brown. Grymt!
Skicka en kommentar