Man ska inte döma frun efter hennes make, som det heter. Men allvarligt nu: klipsk, smart och allmänt härlig (snygg också) invandrartjej som inte är invandrartjej blir polare med gapig, skränig och tossig svennetjej med världens sämsta slingor i håret och kläder som för tankarna till Grynet. De sätter dit en ungdom med brottsliga tendenser, blir sams med sina fäder som de tidigare haft svårigheter med och säger repliker som "Men du, jag är stolt över dig" som bara en svensk skådespelare kan säga dem.
Que?
Jag snackar om Helena Bergströms regidebut. Allt jag egentligen kan säga om saken - om hennes totala världsfrånvända bild av Sverige är tjeeeeeeenare....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar